Filmen berättar om hur vi idag uppfattar mikrobernas diversitet och betydelse. Den berättar också om nya forskningsmetoder och om hur man studerat mikroberna i Finlands natur.
Filmen är textad på svenska. Tryck på play, välj sedan kugghjulet nere till höger och välj textning på svenska.
Läs mera om mikrobernas diversitet
Läs om två finländska forskningsprojekt som belyser naturens mikrobdiversitet och dess betydelse för människan.
-
Virusdiversitet i växten svartkämpar (Plantago lanceolata) på Åland
Ursprungsartikel • Sammanfattning på svenska • Yle-artikel om utforskningen av sjukdomar som angriper svartkämpar (på finska)
Susi H, Filloux D, Frilander MJ, Roumagnac P, Laine A. 2019. Diverse and variable virus communities in wild plant populations revealed by metagenomic tools. PeerJ 7:e6140 DOI:10.7717/peerj.6140 -
Skillnaderna mellan hudens mikrobiom hos barn och unga i städer och på landsbygden
Ursprungsartikel • Översättning av en YLE-artikel som bygger på undersökningen
Lehtimäki, J., ym. 2017. Patterns in the skin microbiota differ in children and teenagers between rural and urban environments. Scientific Reports 7, Article number: 45651. DOI:10.1038/srep45651
Ta reda på
Mikrober är svåra att se och de nyaste metoderna som forskarna använder för att hitta dem är än så länge tillgängliga enbart för professionella laboratorier. Men du kommer rätt långt också med den gamla goda petriskålsmetoden. Visualiseringar av mikrobsamhällets funktion görs med hjälp av datorsimulationer.
Hur snabbt förökar sig bakterier?
Bakteriernas snabba tillväxt bygger på deras förmåga att dela sig, det vill säga föröka sig könlöst. Varje bakteriecell blir först två, sedan fyra osv. Detta kallas exponentiell tillväxt. Tänk dig att en bakterie från din telefonskärm fastnar på ditt finger. Därifrån förflyttar den sig vidare in i din näsa. I de här perfekta förhållandena sätter den igång att dela sig, en gång var 20 minut. Hur många bakterier har du i näsan efter ett dygn? När går siffran över en miljon?
Odla mikrober i petriskål
För de här försöken behövs petriskålar med färdigt näringsunderlag som passar för många slags bakterier. Skolan kan beställa petriskålar. Bilda grupper som testar mikroberna i olika material. Placera en liten bit av det du vill testa på näringsunderlaget. Lägg på locket och vänd skålen upp och ned. Förvara den några dagar i en temperatur som håller sig så nära +37 grader som möjligt.
Växtsjukdomsherbarium
Gör ett herbarium som består av växter med tecken på någon sjukdom. För bok över var och när du plockat växterna. Här och här hittar du exempel på växtsjukdomar och symptom. (Den senare länken leder till ett material på finska, men genom att googla sjukdomens finska namn kommer du till det vetenskapliga namnet och därifrån till det svenska). Gå in på länkarna på förhand för att få en idé om vad du letar efter
Typiska symptom på svampsjukdomar är beläggningar på växtens yta, färgförändringar och tillväxtstörningar. Att ställa en diagnos är inte alls enkelt eftersom till exempel näringsbrist kan ge liknande effekter på växterna, men det är ingen fara om du får med några exempel på det också. Ta också med de växter vars sjukdomssymptom du inte kan diagnosticera. Kanske någon annan kan göra det senare!
Vad märkte du när du samlade ihop ditt herbarium? Hittade du mera sjukdomar på vissa platser än andra? Hurdana platser i så fall? Hittade du sjukdomar som var mycket vanliga och sådana som fanns bara på någon enda växt?
Svensk sammanfattning av artikeln “Diverse and variable virus communities in wild plant populations revealed by metagenomic tools”
Inne i växterna och på deras yta lever en mångsidig samling mikrober av vilka en del är patogener (sjukdomsalstrare). Under de senaste åren har vår kunskap om växtpatogener på odlings- och laboratorieväxter ökat tack vare den nya sekvenseringsteknologin, men fortfarande vet vi mycket mindre om växtpatogener på vilda växter. Genom sekvensering av virusRNA från växtprover kan vi emellertid nu hitta virus också i vilda värdväxter.
Vi undersökte virus på växten svartkämpar (Plantago lanceolata) på Åland med hjälp av RNA-sekvensering. Svartkämpar och ängsnätfjärilen (Melitea cinxia) som lever på den har i flera decennier varit ett viktigt modellsystem som forskarna utnyttjat för undersökningar av många ekologiska fenomen. I den här undersökningen studerade vi virusens utbredning, uppträdande enskilt eller tillsammans, samt kopplingen till synliga symptom på växterna för de fem vanligaste virusen vi hittade.
Utom ett tidigare känt virus hittade vi också fyra andra virus, potentiellt t okända för vetenskapen. Ur resultaten framgår att virusens uppträdande och diversitet varierade i olika delar av Åland. Växter med synliga symptom var oftast infekterade av virus, men vi fann också virus hos helt symptomfria växtindivider.
I fortsättningen skulle det vara intressant att studera vilka faktorer som påverkar diversitetsnivåerna hos olika virus i olika områden. En säker bestämning av de nya virus vi hittat skulle möjligen förutsätta en sekvensering av hela deras genom.
Susi H, Filloux D, Frilander MJ, Roumagnac P, Laine A. 2019. Diverse and variable virus communities in wild plant populations revealed by metagenomic tools. PeerJ 7:e6140 DOI:10.7717/peerj.6140
Svensk översättning av artikel om skillnaderna mellan lands- och stadsbarns hud.
Författare: Niina Honka
Källa: https://yle.fi/uutiset/3-9704771
Landsbarn har en annorlunda hud än sina stadskusiner – kan inverka på allergier
En undersökning utförd vid Helsingfors universitet jämförde hudens mikrobiom (sammansättningen av hudlevande bakterier) hos barn i Helsingfors och Norra Karelen.
HU och THL (Institutet för hälsa och välfärd) genomför nu omfattande studier av hur livsmiljön påverkar uppkomsten av inflammatoriska sjukdomar, t.ex. allergier. Avsikten är att ta reda på varför allergier är vanligare i städer än på landsbygden.
De senaste resultaten visar att landsbarn har ett annorlunda mikrobiom är stadsbarnen.
– Skillnaderna syns redan på helt små spädbarn, torts att de inte rör på sig själva och bekantar sig med omgivningen som lite större barn. Sannolikt får babyerna sitt landsbygds- eller stadsmikrobiom av sina föräldrar, förmodar forskaren och doktoranden Jenni Lehtimäki vid Helsingfors universitet.
När det gällde tonåringar syntes inga större skillnader mellan stads- och landsbygdsmiljön. Forskarna tror att det beror på att utelekar och vistelse i naturen minskar när barnen blir äldre. I samband med puberteten sker också andra förändringar i huden som kan påverka hur mikrober ur miljön slår sig ned.
Huden viktig för hälsan
Tarmflorans betydelse för uppkomsten av de i västvärlden allt vanligare inflammatoriska sjukdomarna har undersökts i många studier. Betydelsen av hudens mikrobiom är betydligt mindre känd. Under de senaste åren har intresset för huden ändå ökat och vi börjar få en uppfattning om dess betydelse.
-Huden är människans största organ och har en aktiv betydelse för vår interaktion med omgivningen. I hudens olika skikt finns stora mängder immunceller som kommunicerar med både yttervärlden och andra celler. Det börjar se ut som om huden har en betydligt mera omfattande betydelse för hur vårt immunsystem fungerar än vi vetat tidigare, säger Lehtimäki.
Forskarnas hypotes är att landsbarnens hudmikrobiom förebygger allergiutbrott längre fram i livet. Lehtimäki säger att sambandet måste bekräftas av ytterligare forskning. Redan nu vet vi ändå att den mängd mikrober man utsätts för under sin tidigare barndom är av betydelse för hur man utvecklar allergiska sjukdomar senare.
– Det finns undersökningar som visar att redan de första 100 dagarna i en människans liv har en stor betydelse ifråga om allergier. Därför var det intressant att vi lyckades hitta skillnader till och med när det gällde mycket små babyers hudmikrobiom.
Naturkontakt gör gott
Under sommaren ger sig också många stadsbor ut på landet och tillbringar flera veckor där. Många upplever att de vilar upp sig och återhämtar sig i landsbygdsmiljön, men kan vi kanske också räkna med andra hälsoeffekter av tillfälliga vistelser i naturen?
Lehtimäki har inget svar på frågan om ett sommarlov på landet kan påverka människans mikrobiom, och via detta också immunsystemet.
– Men det kan hända att en kort period helt enkelt inte räcker till. Vi har opublicerade data som tyder på att ”more is more”, det vill säga vi borde tänka också på hur vi utvecklar våra städer. Hur kunde vi göra stadsmiljön mera hälsofrämjande för människan? funderar Lehtimäki.